Enskilda samtal varannan vecka minskar risken för utbrändhet med 84 %, enligt en Forbes-undersökning bland 20 000 anställda. Ändå genomförs medarbetarsamtalet i många svenska organisationer fortfarande en gång om året, utifrån en mall som ingen har tittat på sedan förra gången. I gapet mellan de två verkligheterna läcker engagemanget tyst ut.
Kvaliteten på ett medarbetarsamtal avgörs av frågorna du ställer, och hur förberedda båda parter är. Den här artikeln ger dig en praktisk bank med medarbetarsamtal frågor: fler än 40 konkreta frågor sorterade efter samtalstyp, ett exempel på hur ett bra samtal låter och en förberedelsechecklista för både chef och medarbetare.
Ett medarbetarsamtal är ett strukturerat, återkommande enskilt samtal mellan chef och medarbetare som täcker arbetssituationen, välmående, prestation, utveckling och vad medarbetaren behöver från sin chef. Det är inte en statusuppdatering om arbetsuppgifter, och det är inte en löneförhandling, det är separata samtal med separata spelregler.
Forskningsstödet för att hålla dessa samtal väl, och ofta, är entydigt. Enligt den forskning som sammanfattas i vår guide till de olika typerna av medarbetarsamtal:
Med andra ord: den årliga ritualen är i otakt med vad medarbetarna faktiskt vill ha. En bättre rytm är formella samtal varje kvartal plus en kort avstämning varje eller varannan vecka. Frågebanken nedan täcker båda.
Ett medarbetarsamtal lyckas eller misslyckas innan det börjar. Båda parter bör förbereda sig, och båda bör känna till agendan i förväg. Vi går djupare in på förberedelser i vår artikel om att förbereda sig inför ett medarbetarsamtal, men här är kortversionen.
Olika samtal kräver olika frågor. Nedan är banken sorterad efter de fyra teman som de flesta medarbetarsamtal täcker: utveckling, mål, välmående och karriär, plus den korta återkommande avstämningen.
Notera de tre sista: att be om feedback på ditt eget ledarskap är inte valfritt. Forskning som citeras i vår guide om samtalstyper visar att medarbetarengagemanget ökar dramatiskt, med så mycket som 1 250 %, när organisationer använder metoder för aktivt lyssnande, och lyssnandet börjar med att chefen bjuder in till kritik.
Forskning publicerad i Journal of Applied Psychology, som vi hänvisar till i vår guide, visar att medarbetare presterar bättre när de förstår betydelsen av sitt arbete, vilket är varför de två första frågorna på listan spelar större roll än själva målet.
Frågorna är bara halva hantverket; uppföljningen är den andra halvan. Jämför ett typiskt samtal med ett bättre. Den svaga versionen: "Hur är din arbetsbelastning?", "Bra, lite mycket att göra.", "Vad bra, då går vi vidare." Ingenting blev känt. Den starkare versionen gräver ett steg djupare:
Chef: Hur är din arbetsbelastning, hållbar, ansträngd eller för hög? Medarbetare: Ansträngd, men hanterbar. Chef: Hur länge har den varit ansträngd? Medarbetare: Sedan mars, ärligt talat. Chef: Vad är den enskilda sak som skulle göra störst skillnad om vi tog bort den? Medarbetare: Veckorapporteringen. Den tar en halv dag och jag är inte säker på att någon läser den. Chef: Låt mig ta reda på vem som faktiskt använder den. Om ingen gör det, tar vi bort den. Jag återkommer till dig senast på fredag.
Tre följdfrågor, ett konkret åtagande, en deadline. Det är det som förvandlar ett samtal till förändring, och det är därför varje medarbetarsamtal bör avslutas med samma fråga: "Vad har vi kommit överens om, och vem gör vad till när?"
Även ett lysande årligt medarbetarsamtal kan inte kompensera för elva tysta månader. Problem med arbetsbelastning, friktion i teamet eller motivation byggs upp under veckor, inte år, och när det årliga samtalet väl äger rum kan medarbetaren redan vara på väg ut genom dörren. Det är argumentet vi driver i varför årliga utvecklingssamtal bör ersättas med regelbundna avstämningar.
Den praktiska modellen bygger på flera lager:
Pulsdata och samtal förstärker varandra. Om temperaturen på arbetsbelastning sjunker i mätningarna vet chefen att nästa avstämning bör inledas med frågorna om välmående, istället för att upptäcka problemet månader senare. Det är här en plattform som Winningtemp hjälper: inte genom att ersätta samtalet, utan genom att tala om för chefer vilket samtal som ska hållas, med vem, och när.
Ett bra medarbetarsamtal täcker fyra teman: utveckling ("vilka resultat är du mest stolt över?"), mål ("vilka flaskhalsar hindrar dig från att nå dina mål?"), välmående ("hur hållbar är din arbetsbelastning?") och karriär ("var vill du vara om två år?"). Välj fem till åtta frågor istället för att täcka allt, och inkludera alltid en fråga som bjuder in till feedback på ditt eget ledarskap, till exempel "vad kan jag göra bättre för att hjälpa dig lyckas?"
Den rekommenderade rytmen är ett formellt medarbetarsamtal varje kvartal, kompletterat med en kort avstämning varje eller varannan vecka. En Forbes-undersökning bland 20 000 anställda visade att enskilda samtal varannan vecka minskar risken för utbrändhet med 84 %, och över hälften av kontorsarbetarna säger att de vill ha prestationssamtal minst en gång i månaden, ett enda årligt samtal räcker inte längre.
Medarbetarsamtal är paraplybegreppet för strukturerade enskilda samtal mellan chef och medarbetare som täcker arbetssituation, välmående, prestation och utveckling. Ett utvecklingssamtal är en specifik typ, med fokus på medarbetarens prestation och professionella utveckling. Andra typer är målsamtal, lönesamtal och återkommande korta avstämningar.
Förbered fyra saker: två eller tre konkreta framgångar sedan förra samtalet och varför de fungerade; ett hinder som gör ditt arbete svårare än det behöver vara; en ungefärlig riktning för var du vill vara om ett till två år; och en feedback till din chef. Be om agendan i förväg om du inte har fått någon, och skriv ner vad ni kommer överens om i slutet av samtalet.