2020 ett år att minnas

När jag var liten så föddes jag sjuk, väldigt sjuk. 8 läkare var med vid förlossningen och dom tog mig direkt när jag kommit ut. Efter en operation så låg jag i koma de första 2 månaderna i livet. Första gången som min mamma fick hålla mig efter operationen så stannade mitt hjärta, när jag låg där i hennes armar. Jag var så nära döden, men jag valde livet.Jag har såklart ofta funderat på minuppgift på jorden, varför min själ valde jordelivet – någon anledning måste det vara. Speciellt mycket tänker jag på denna saken i svåra stunder med närmast outhärdliga prövningar. Som när min far tog sitt liv, min älskade mormor utplånades i cancer eller när jag äntligen kom ur 1 års terror - i greppet av en psykopat. Detta är några av de sår som gör sig påminda i stunder då livet ställs på sin kant.Som nu, året 2020, när vi alla befinner oss i vad jag vill likna som en bisarr situation. Där vi dagligen måste göra val, träffa eller inte träffa nära och kära. Kramas eller inte kramas. Val som kan ske på bekostnad av livet. Och det är stundtals en slitsam och uttröttande vetskap, men vi delar den allihop.En sak som jag har lärt mig i dessa bisarra stunder - Det finns också någonting fint och en urkraft med att befinna sig i extrema situationer –  det omöjliga blir möjligt och nya tillvägagångssätt blir till en överlevnadsstrategi. Och det är kanske någonstans kring den övertygelsen som min personliga drivkraft är.

Jag är orädd.

Drivkraften till vår podd var att inspirera fler till att våga förändra och ifrågasätta beprövade arbetssätt inom HR. Under mina 10 år som HR chef i olika branscher och bolagsstorlekar har jag inte sällan känt mig som en udda fågel eftersom jag vill utmana det beprövade - ge plats åt det nya.Det är väl utan tvekan så, att de flesta företagsledare, om inte innan så NU, fått ett uppvaknande kring vikten av att ta hand om sina medarbetare.Det är intressant vad som nu händer - Från att bedriva ett ledarskap med människor som funnit sig högt upp bland molnen i skimret av självförverkligande, karriär & lite extra allt till att vi alla rasar ner i maslows behovstrappa med fokus på vår överlevnad. Typ mat, vatten, hur vi ska andas vår luft och för att inte tala om behovet av den psykologiska tryggheten. Och där behöver man som ledare snabbt ställa om.Jag tror och hoppas att vi nu börjat värdera andra ledarskapskompetenser. Egenskaper som förmågan att visa sårbarhet, empati och att skapa tillit.Utan att på något vis förminska att denna tid innebär mycket lidande för många så har nu HR en unik möjlighet att ta plats - Plats att faktiskt skapa förutsättningar att förvalta det mänskliga kapitalet i ett bolag. Men för att kunna göra det så vi behöver ges tid till att förstå vår omvärld och utvecklingen som sker i den.2020 kommer på många vis bli ett definierande år – ett år att se tillbaka till – ett år att minnas. Och visst är vi många som då vill känna stolthet kring de val vi gjorde?Lyssna gärna till hela poddavsnittet!